Urkundsförfalskning av handlingar under privat underskrift, förfalskning av officiella handlingar eller intellektuell urkundsförfalskning i Rumänien

Urkundsförfalskning

Brotten avseende urkundsförfalskning regleras av bestämmelserna i artiklarna 320–323 i den rumänska strafflagen. Tillämpningsområdet för dessa lagregler omfattar olagliga handlingar, begångna genom handling eller underlåtenhet, som skadar förtroendet för dokumentens äkthet och sanningshalt när dessa ger upphov till rättsliga konsekvenser.

På samma sätt som det framhålls i den juridiska doktrinen vill vi även betona att en handling, i straffrättslig mening, måste uppfylla tre grundläggande kriterier: (i) handlingen måste innehålla en materialisering av en viljeförklaring eller ett intygande av fakta eller handlingar som har rättslig relevans, (ii) handlingens bevisvärde – dess förmåga att förvanska den rättsliga verkligheten, (iii) att upphovsmannen är bestämd eller åtminstone bestämbar.

Förfalskning av officiella handlingar

För det första kriminaliserar lagstiftningen genom artikel 320 i den rumänska strafflagen materiell förfalskning av officiella handlingar, vilket består i att (1) Förfalskning av en officiell handling genom eftergöring av skrift eller underskrift eller genom ändring av handlingen på vilket sätt som helst, som är ägnat att ge upphov till rättsliga konsekvenser, bestraffas med fängelse från 6 månader till 3 år.

Vidare föreskrivs i punkt (2) att den förfalskning som avses i punkt (1), om den begås av en offentlig tjänsteman vid utövandet av sina tjänsteuppgifter, bestraffas med fängelse från ett till fem år samt förbud mot utövandet av vissa rättigheter. Samtidigt anges i punkt (3) att biljetter, värdebevis eller andra tryckta handlingar som ger upphov till rättsliga konsekvenser likställs med officiella handlingar, och slutligen anges i punkt (4) att även försök är straffbart.

Straffbestämmelsen avser officiella handlingar som utfärdas av eller tillhör offentliga tjänstemän (t.ex. poliser, domare m.fl.), liksom personer som likställs med offentliga tjänstemän (t.ex. notarier, exekutorer, i vissa situationer m.fl.).

Vidare kan konstateras att lagtexten även föreskriver en kvalificerad form av brottet urkundsförfalskning, i de fall gärningen begås av en offentlig tjänsteman under utövandet av sina tjänsteuppgifter. Ett exempel är när en revisor vid Riksrevisionen förfalskar ett protokoll om konstaterande av en förseelse utfärdat mot en offentlig institution, under förutsättning att gärningen sker inom ramen för tjänsteutövningen.

Intellektuell urkundsförfalskning

I samma anda kriminaliserar lagstiftningen även brottet intellektuell urkundsförfalskning, närmare bestämt förfalskning av en officiell handling vid dess upprättande av en offentlig tjänsteman under utövandet av sina tjänsteuppgifter, genom att intyga fakta eller omständigheter som inte överensstämmer med sanningen eller genom att medvetet underlåta att införa uppgifter eller omständigheter. Även försök till intellektuell urkundsförfalskning är straffbart.

Det särskiljande kännetecknet för detta brott är att endast en offentlig tjänsteman kan begå intellektuell urkundsförfalskning, varför personer som inte innehar denna ställning inte kan ådra sig straffrättsligt ansvar för gärningen. Ett klassiskt exempel på intellektuell urkundsförfalskning är när en trafikpolis i ett protokoll om konstaterande av en förseelse antecknar omständigheter som syftar till att motivera tillämpningen av en mindre sträng sanktion mot föraren, såsom att inte ha överskridit den lagliga hastigheten med 60 km/h, utan i stället intygar att föraren inte signalerat vid byte av körfält, vilket medför lindrigare administrativa sanktioner.

På samma sätt är även försök till brottet intellektuell urkundsförfalskning kriminaliserat.

Urkundsförfalskning av handlingar under privat underskrift

I samma linje bör det inte förbises att lagbestämmelserna även kriminaliserar förfalskning av handlingar under privat underskrift, vilken sker genom förfalskning av en handling under privat underskrift på något av de sätt som anges i artikel 320 eller artikel 321 i strafflagen, om gärningsmannen använder den förfalskade handlingen eller överlämnar den till en annan person för användning i syfte att åstadkomma en rättslig konsekvens. Den straffpåföljd som föreskrivs i lag är fängelse från 6 månader till 3 år eller böter, och även försök är straffbart.

När det gäller brottet urkundsförfalskning av handlingar under privat underskrift är en väsentlig aspekt att understryka att gärningen kan begås oavsett handlingens natur. Mer exakt gäller att, oavsett om det rör sig om upprättandet av en faktura genom införande av osanna uppgifter eller om utformningen av ett avtal mellan två parter, så länge handlingen används eller överlämnas till en annan person för användning i syfte att ge upphov till rättsliga verkningar, uppkommer straffrättsligt ansvar för den berörda personen.

När det gäller bedömningen av om rekvisiten för brottet urkundsförfalskning av handlingar under privat underskrift är uppfyllda, har det i rättspraxis uppstått olika diskussioner med hänvisning till situationer där gärningsmän, i syfte att begå skatteundandragande enligt artikel 9 c) i lag nr. 241/2005, även har bokfört falska skattedokument i företagets redovisning.

Genom beslut nr. 21/2017 avseende rättsmedel i lagens intresse, väckt av riksåklagaren vid Åklagarmyndigheten knuten till Högsta domstolen för kassation och rättvisa, bifölls rättsmedlet i lagens intresse och det fastställdes att gärningen att bokföra i räkenskaperna eller i andra lagstadgade dokument utgifter som inte grundar sig på verkliga transaktioner eller att redovisa andra fiktiva transaktioner, genom användning av förfalskade fakturor och kassakvitton, i syfte att undandra sig uppfyllandet av skatteförpliktelser, utgör brottet skatteundandragande enligt artikel 9 stycke (1) c) i lag nr. 241/2005 om förebyggande och bekämpning av skatteundandragande.

Bruk av falsk handling

Slutligen kriminaliseras i gällande rätt även bruk av falsk handling, ett brott som består i användning av en officiell handling eller en handling under privat underskrift, med vetskap om att den är falsk, i syfte att åstadkomma en rättslig konsekvens.

I huvudsak avser brottet bruk av falsk handling situationer där den förfalskade handlingen förs in i den civilrättsliga omsättningen och ger upphov till rättsliga konsekvenser. I praktiken innebär detta att den förfalskade handlingen presenteras eller lämnas in till en mottagare, varigenom handlingens användning materialiseras i att rättsliga följder uppkommer.

Konsultera nu en straffrättsadvokat i Cluj från Blaj Law-teamet!